311 |
Den trebenta chefen : Första linjens chefer i äldreomsorgens upplevelser av lojalitetskonflikter och deras handlingsutrymme / The three-legged manager : first-line managers in elderly care’s experiences of loyalty conflicts and their margin for manoeuvreLövberg, Mikaela, Käll, Emelie January 2023 (has links)
Kommunen är huvudman för äldreomsorgen vilket innebär att organisationen är politiskt styrd. Att arbeta som första linjens chef inom äldreomsorgen är därmed ett komplext uppdrag där flera olika perspektiv konstant måste tas i beaktning. Första linjens chefer inom äldreomsorgen har krav på sig både uppifrån och nedifrån vilket kan skapa lojalitets konflikter. Förstalinjens chef står i direkt kontakt med den operativa verksamheten och dem verksamheten är till för (brukarna). Brukarnas och personalens intressen ska därmed pareras gentemot organisationens intressen och krav och det finns en relevans i att titta på hur eventuella lojalitetskonflikter hanteras och vilket handlingsutrymme första linjens chef har. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur första linjens chefer upplever lojalitetskonflikter mellan verksamhetens uppdrag och arbetsgivaransvaret samt vilka strategier de använder i handlingsutrymmet. Studiens design var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i två huvudkategorier vilka var att leda genom lojalitet och att våga handla. Informanterna ansåg att deras lojalitet låg hos arbetsgivaren och att deras uppgift var att implementera politikers och lednings beslut. Informanterna var samtidigt tydliga med att brukarnas bästa kommer i första hand. De prioriterade och ignorerade vissa beslut utifrån om de kunde se ett tydligt syfte med arbetsuppgiften eller inte. Från NPM och detaljstyrning till dagens fokus på tillits- och värdebaserad styrning menar författarna att det är viktigt med chefers etiska kompetens eftersom de enligt denna studie verkar genomföra beslut baserat på om de själva finner syfte och värde i verksamheten de leder. / Swedish elderly care is a politically controlled organizationwith the municipality as principal. Working as a first-line manager in elderly care is thus a complex task where several different perspectives must constantly be taken into account. First-line managers have demands on them both from above and below, which can create loyalty conflicts. The first-line manager is in direct contact with the operational activities and those the activities are for (the users). The interests of the users and the staff must be balanced against the interests and demands of the organization and the reis a relevance in looking at how potential conflicts of loyalty are handled and what margin for manoeuvre the first-line manager has. The purpose of the essay was to investigate how first-line managers experience loyalty conflicts between the organizations mission and the employer's responsibility and which strategies they use in the margin for manoeuvre. The design of the study was a qualitative interview study with semistructured questions and the material was analyzed using qualitative content analysis. The data analysis resulted in two main categories which were leading through loyalty and daring to act. The informants believed that their loyalty lay with the employer and that their task was to implement the decisions of politicians and management. At the same time, the informants were clear that the best interests of the users come first. They prioritized and ignored certain decisions based on whether or not they could see a clear purpose for the work task. From NPM and detailed management to today's focus on trust and value-based management, the authors believe that managers' ethical competence is important because, according to this study, the managers seem to implement decisions based on whether they themselves find purpose and value for their operation unit.
|
312 |
EXPRESSIVE WRITING: QUALITY OF LIFE, PRONOUNS AND WORKING MEMORY - A PILOT STUDYLindgren, Helén January 2018 (has links)
For 30 years researchers have studied Expressive Writing (EW) - writing emotionally about a trauma 3-5 times for 15-30 minutes, while controls (CW) objectively write about, most often, time management. Previous research has documented associations, in the trauma condition, between flexible use of pronouns and physical health, or between trauma writing and improvement of working memory (WM). The main aim of the current study was to see if there is a relation between flexible use of first-person pronoun singular (“I”) in EW and improved results on WM test, as well as on quality of life and self-reported illness. In an Internet study participants were recruited through convenience and snowball sampling and randomly divided on conditions. The final sample consisted of 10 participants each in EW and CW: 13 women, 6 men and 1 non-binary, 21-69 years, most of them well educated. Outcome measures were WM test (Automated version of Operation Span Task; AOSPAN), self-reported quality of life (Brunnsviken Brief Quality of Life; BBQ) and self-reported illness (days of symptoms and restricted activities). JASP was used for the statistics. A measure of flexible use of the Swedish pronoun “jag” (“I”) was tested and found to associate with significant improvements in AOSPAN results only; unexpectedly within the whole sample. On condition one significant result was found: EW improved their quality of life. The increase in AOSPAN results is discussed, as well as writing instructions and baseline assessments. The small sample with self-reported health measures and online WM test limited the study. Replications of the results are needed. / I 30 år har forskare studerat Expressivt skrivande (EW) - att skriva känslomässigt om ett trauma 3-5 gånger à 15-30 minuter. Kontrollbetingelsen (CW) har ofta bestått av att objektivt beskriva sin tidsanvändning. Tidigare forskning har i traumabetingelsen påvisat samband mellan en flexibel användning av pronomen och fysisk hälsa, eller mellan traumaskrivande och förbättrade resultat på test av arbetsminne (WM). Huvudsyftet med den föreliggande studien var att se om det finns ett samband mellan en flexibel användning i EW av pronomenet första person singular (”jag”) och förbättrade resultat på arbetsminnestest, samt på livskvalitet och självrapporterad ohälsa. Tio deltagare vardera deltog i experiment- respektive kontrollgruppen: 13 kvinnor, 6 män och 1 icke-binär, 21-69 år; de flesta välutbildade. Deltagarna rekryterades genom bekvämlighets- och snöbollsurval och fördelades slumpvis till betingelserna. En internetstudie genomfördes, med utfallsmåtten arbetsminnestest (Automated version of Operation Span Task; AOSPAN), självskattad livskvalitet (Brunnsviken Brief Quality of Life; BBQ), samt självskattad ohälsa (dagar med symptom respektive med begränsade aktiviteter). JASP användes för de statistiska analyserna. Ett mått för flexibel användning av det svenska pronomenet ”jag” testades och visade sig vara associerat med signifikanta förbättringar enbart av AOSPAN-resultatet, men förvånande nog inom hela urvalet. I övrigt hittades endast en skillnad mellan betingelserna, nämligen att experimentgruppen signifikant förbättrade sin självskattade livskvalitet. Ökningen av AOSPAN-resultaten diskuteras, liksom skrivinstruktioner och baslinjeskattningar. Studien begränsades av ett litet urval, självskattade hälsomått och nätbaserat arbetsminnestest. Replikationer av resultaten är nödvändiga.
|
313 |
“The Kingdom of God cannot be inherited by ἀρσενοκοῖται! (1 Cor 6:9)” : Who are they, and why is Paul condemning them?Hedlund, Simon January 2015 (has links)
This paper will look at the interpretation and translation of ἀρσενοκοῖται (1 Cor 6:9) in the list of people who will not inherit the kingdom of God. The word is mentioned in 1 Cor 6:9-10, and it has been translated in ways going from “homosexual”, “men who lay with men” and “sodomite” to “a man who lets others use himself or who uses others for debauchery” and “pedophile”. By looking at the views on sexuality, and male same-sex sexuality in particular, pertaining the Greco-Roman society and the Jewish culture contemporary to Paul, and also paying attention to the textual context as well as the context of the congregation in Corinth, the study has its aim set on finding what the word might have denoted to the first readers in the congregation in Corinth, and to Paul. The goal, then, is not to find a translation of the word ἀρσενοκοῖται that is literal, but to find one that is as close to a dynamic equivalent as is possible. This goal will, hopefully, be attained by giving the translation to the modern reader that is the one most likely to connote the same ideas and emotional connotations as the Greek word did in its original context. As the meaning of words change with time and context, there is a need for a translation that can bridge the gap created by that shift of meaning. Building that bridge in the case of ἀρσενοκοῖται is the goal of this paper. When the meaning, or meanings, that is found most likely to have been attained by the ancient readers is found, there will be a critical evaluation of some of the modern translations (and some a bit older) of the word in 1 Cor 6:9 to see if there already exists a translation that can be said to reach the goal of dynamic equivalence, given the meaning that is found most plausible in this paper. The study will argue that that is not the case, and therefore also propose a new translation, one that is argued to be closer to dynamic equivalence than those that has been evaluated. This translation is ”Men who sexually exploit men to gain social powers”. / Denna uppsats undersöker översättningen och tolkningen av ordet ἀρσενοκοῖται, det ord som avslutar 1 Kor 6:9 och är del av en lista över dem som inte kan ärva Guds rike (6:9-10). Ordet har översatts på olika sätt genom tiderna, med förslag som sträcker sig från “homosexuella”, “sodomiter”, “män som ligger med män” till “en man som låter utnyttja sig eller utnyttjar andra till osedlighet” och “pedofiler”. Genom att titta på hur sexualitet, och främst då manlig homosexualitet, sågs i den grekisk-romerska och judiska kontexten på Paulus tid, samt studera ordets litterära kontext och församlingens kontext i Korint, är målet att utröna vad ἀρσενοκοῖται bar med sig för betydelser och konnotationer för Paulus och de första mottagarna i Korint. Vad ett ord betyder är inte alltid statiskt över tid och rum utan förändras ofta, om än gradvis. Det riskerar därför att uppstå en klyfta mellan det som ordet från början innebar samt uppfattades som att det innebar, och hur det uppfattas idag. Den här uppsatsens mål är att överbrygga den klyftan för ἀρσενοκοῖται genom att ta reda på vad det grekiska ordet innebar i sin ursprungliga kontext och sedan ge en översättning som på bästa möjliga sätt ger en modern läsare konnotationer som i högsta möjliga grad stämmer överens med de konnotationer som de antika läsarna fick när de mötte ordet. Detta innebär alltså att målet inte är att ge en bokstavlig översättning av ἀρσενοκοῖται, utan en dynamisk ekvivalent översättning, där läsaren så långt det är möjligt får möjligheten att uppfatta det de första läsarna uppfattade. När den, eller de, meningar det är mest troligt att ordet bar med sig i sin ursprungliga kontext är konstaterade, kommer en kritisk utvärdering utifrån den slutsatsen göras av ett antal moderna översättningar (och några lite äldre), för att se om det finns en existerande översättning som uppnår dynamisk ekvivalens. Det kommer visa sig att så inte är fallet, och en ny översättning kommer därför att föreslås: ”Män som sexuellt utnyttjar män för att vinna social makt”.
|
314 |
Insurance and cartels through wars and depressions : Swedish Marine insurance and reinsurance between the World WarsPetersson, Gustav Jakob January 2011 (has links)
The aim of this thesis is to enhance our understanding of Swedish marine insurers' choices of business strategies under the potentially difficult business circumstances of the interwar period 1918-1939. Little previous research exists on marine insurance during the interwar period. This is remarkable in the Swedish context since the Swedish economy has traditionally depended on its exports. The focus on Sweden is justified since the Swedish insurance market saw regulatory stability during the interwar period. It was also characterised by the coexistence of stock and mutual insurers, allowing this thesis to contribute with insights on potentially problematic insurance cartelisaton. This thesis employs a mixed methods design, including qualitative methods and regression analysis. To interpret results, this thesis employs insurance risk theory, cartel theory, theories on reinsurance and risk diversification, and agency theory. By employing this combination of theories, it is possible to explain choices and outcomes of adopted strategies both with reference to particularities of marine insurance and with reference to particularities of the two different organisational forms. The results show that the insurers conceived several new characteristics of their business environment as challenges and implemented both cartel strategies and company-specific strategies of risk diversification. Among the challenges were rapid inflation, rapidly decreasing prices and business volumes in shipping and trade, the introduction of motor ships, and the existence of naval mines on many trade routes. Also, exchange-rate fluctuations were considered to cause losses on established marine insurance contracts and rendered business results uncertain. Swedish insurers adopted cartel strategies from 1918 through The Swedish Association of Marine Underwriters (Sjöassuradörernas Förening) since they had anticipated a post-war crisis. Market division agreements were adopted for the most attractive market segments, but eventually price agreements became the primary cartel strategy, supported by prohibitions of competition. The work on price agreements sometimes increased the market efficiency since it reduced uncertainty, for instance in insurance of cargo with motor ships. Few price agreements were however adopted for the insurance of shipping since that market segment was dominated by mutual insurers, highlighting the difficulties of cartelisation in insurance markets inhabited by both stock and mutual insurers. The cartel further adopted reinsurance agreements to create barriers to entry in the Swedish marine insurance market. It however experienced prominent difficulties to implement the cartel strategies. One prominent difficulty of implementation was cheating. Also international competition created difficulties. The cartel companies therefore engaged in international cartelisation through The International Union of Marine Insurance (Internationaler Tranport-Versicherungs-Verband) from the late 1920s. This international cartel sought to reduce international competition by agreements not to compete in foreign markets. It also sought to manage the exchange-rate fluctuations of the early 1920s and the early 1930s by agreements among marine insurers, but it failed to obtain sufficient support. In spite of cartelisation, the returns on marine insurance were pushed down by the recognized challenges during the early 1920s, inflicting losses. The business however recovered and remained profitable throughout the 1930s, showing that the great depression was not as great as the deflation crisis in marine insurance. Exchange-rate fluctuations affected the international competitive strength of both stock and mutual insurers and additionally influenced the stock insurers' returns on established marine insurance contracts. The insurers were however compensated for the poor marine business results of the early 1920s by greater reliance than previously on reinsurers and by diversification among insurance lines, which rendered profits less negative than the returns on marine insurance. The business ceded to reinsurers on average inflicted losses during each of the first seven years of the 1920s. These losses were indirectly caused by World War I since that war had caused the establishment of new reinsurers in different countries, not the least in Scandinavia, and in turn caused over capacity during the 1920s. New contractual formulations evolved internationally to the benefit of ceding insurers, indicating information asymmetries. Exits became frequent among reinsurers. In effect, into the 1930s, ceding insurers internationally found it difficult to obtain obligatory reinsurance treaties. During the early 1920s, the Swedish stock marine insurers also increasingly diversified their insurance businesses among insurance lines. This process had been catalysed by World War I, was accelerated during the 1920s, and continued into the 1930s. / Syftet med denna avhandling är att förståeliggöra svenska marinförsäkringsbolags val av affärsstrategier under mellankrigstiden 1918-1939, en period som kännetecknades av potentiellt svåra affärsförhållanden. Försäkringsverksamhet är känslig för ekonomiska kriser, men har uppmärksammats mindre än bankverksamhet när det gäller mellankrigstiden. Inte minst marinförsäkring är känslig för ekonomiska kriser eftersom de försäkrade verksamheterna, sjöfart och handel, endast förekommer i den mån som transporterade varor efterfrågas. Tidigare forskning har endast i liten omfattning fokuserat på marinförsäkring, vilket ur ett svenskt perspektiv kan tyckas anmärkningsvärt med tanke på att den svenska ekonomin har i hög grad varit beroende av sjöburen handel. En studie av svensk marinförsäkring är motiverad ur ett internationellt perspektiv eftersom den svenska försäkringslagstiftningen förblev i stort sett oförändrad under perioden, vilket gör det rimligt att tolka marinförsäkringsbolags val av affärsstrategier som svar på ekonomiska omständigheter. Under mellankrigstiden var katellstrategier ett vanligt svar på svåra affärsförhållanden i olika verksamheter, men kartellisering var potentiellt problematisk i marinförsäkring eftersom den verksamheten är internationell och eftersom marinförsäkring är en heterogen produkt. Dessutom befolkades den svenska försäkringsmarknaden av både aktiebolag och ömsesidiga bolag, vilket är ett ytterligare potentiellt hinder för kartellisering. Studier av kartellisering under potentiallt svåra förutsättningar kan bidra med insikter om under vilka förutsättningar karteller uppstår, vilket ytterligare motiverar studien. Denna avhandling analyserar även två företagsspecifika riskdiversifieringsstrategier, som potentiellt kan kompensera för låg avkastning på mottagen försäkring, nämligen återförsäkring och diversifiering mellan försäkringsgrenar. Återförsäkring har av tidigare forskning framhållits som ett underutforskat område. Avhandlingen tillämpar både kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder. För att uttolka de empiriska resultaten tillämpas riskteori för försäkring, kartellteori, återförsäkringsteori, riskdiversifieringsteori, samt incitamentsteori på företagsnivå (agency theory). Denna kombination av teorier gör det möjligt att förklara strategival med utgångspunkt både i marinförsäkringens karaktäristika och i de båda olika organisationsformers karaktäristika. Resultaten visar att försäkringsbolagen noterade ett antal nya affärsförhållanden som utmaningar och att dessa bolag implementerade både kartellstrategier och företagsspecifika riskdiversifieringsstrategier. Bland de noterade utmaningarna märks snabb inflation, snabbt fallande priser och affärsvolymer i sjöfart och handel, införandet av motorfartyg, samt sjöminor på många fartygsrutter. Försäkringsbolagen behärskade endast lite erfarenhet av risker associerade med motorfartyg och sjöminor, vilket gjorde riskbedömningar osäkra. Även växelkursfluktuationer uppfattades som utmaningar eftersom de orsakade förluster på etablerade marinförsäkringskontrakt och skapade problem att förutsäga affärsresultaten. Från 1918 antog svenska marinförsäkringsbolag kartellstrategier genom branschorganisationen Sjöassuradörernas Förening, detta eftersom de förväntade sig en efterkrigskris. Marknadsuppdelningsavtal infördes i attraktiva marknadssegment, men med tiden blev prisöverenskommelser den främsta kartellstrategin, understödd av avtal som förbjöd konkurrens. Arbetet med prisöverenskommelser ökade marknadseffektiviteten i vissa marknadssegment, detta genom att reducera osäkerheten i riskbedömningarna. Ett tydligt exempel på ett sådant marknadssegment är försäkring av varor transporterade med motorfartyg. Kartellen etablerade däremot få prisöverenskommelser för försäkring av sjöfart eftersom detta marknadssegment dominerades av ömsesidiga försäkringsbolag. Denna kontrast mellan varuförsäkring och sjöfartsförsäkring belyser svårigheterna med att kartellisera en försäkringsmarknad som befolkas både av aktiebolag och av ömsesidiga bolag. Kartellen antog också återförsäkringsavtal i syfte att skapa etableringshinder på den svenska försäkringsmarknaden. Den upplevde emellertid svårigheter att implementera överenskommelserna, såsom brott mot prisöverenskommelserna och mot konkurrensförbuden. Ytterligare svårigheter skapades av internationell konkurrens. Från slutet av 1920-talet deltog därför kartellbolagen i den internationella marinförsäkringskartellen Internationaler Tranport-Versicherungs-Verband (senare benämnd The International Union of Marine Insurance). Medlemsbolagen i denna internationella kartell skapade överenskommelser med innebörden att utländska försäkringstagare inte skulle erbjudas försäkring. Dessa överenskommelser syftade till att reducera den internationella konkurrensen. Denna kartell försökte också reducera effekterna för marinförsäkringsbolag av växelkursfluktuationer genom överenskommelser om hur växelkurser skulle beräknas i marinförsäkringsfrågor. Sådana försök gjordes både under de första åren av 1920-talet och under de första åren av 1930-talet. Det avsedda resultatet kunde emellertid inte nås, detta eftersom uppslutningen förblev otillräcklig. Trots kartelliseringen reducerades avkastningen på marinförsäkring till förlustnivåer under det tidiga 1920-talet. Avkastningen förbättrades sedan stegvis och förblev positiv under 1930-talet. I marinförsäkring var alltså den stora depression inte lika stor som deflationskrisen. Växelkursfluktuationer påverkade både aktiebolags och ömsesidiga bolags internationella konkurrenskraft. Dessutom påverkade växelkurserna aktiebolagens avkastning på etablerade marinförsäkringskontrakt. Försäkringsbolagen kompenserades för 1920-talets förlustresultat i marinförsäkring genom ökad cedering av risk till återförsäkringsbolag och genom diversifiering av de mottagna riskerna mellan olika försäkringsgrenar. Under 1920-talet var bolagens vinster därför mindre negativa än resultaten i marinförsäkring. Den affär som cederades till återförsäkringsbolag var i genomsnitt förlustbringande under vart och ett av 1920-talets första sju år. Dessa förluster orsakades indirekt av första världskriget, eftersom det kriget stimulerade etablering av nya återförsäkringsbolag, detta i olika länder och inte minst i Skandinavien. I förlängningen skapade första världskriget därmed överkapacitet på återförsäkringsmarknaden. Nya kontraktsformuleringar introducerades internationellt till de cederande bolagens fördel. Detta förhållande indikerar informationsasymmetrier i relationen mellan cederande och mottagande försäkringsbolag. Många återförsäkringsbolag lämnade marknaden. Resultatet blev att cederande bolag under början av 1930-talet i olika länder fick svårigheter att sluta obligatoriska återförsäkringsavtal. Under början av 1920-talet diversifierade aktiebolagen också sin verksamhet mellan olika försäkringsgrenar. Denna process katalyserades av första världskriget, accelererade under början av 1920-talet och fortsatte in på 1930-talet.
|
315 |
From Snow White to Frozen : An evaluation of popular gender representation indicators applied to Disney’s princess films / Från Snövit till Frost : En utvärdering av populära könsrepresentations-indikatorer tillämpade på Disneys prinsessfilmerNyh, Johan January 2015 (has links)
Simple content analysis methods, such as the Bechdel test and measuring percentage of female talk time or characters, have seen a surge of attention from mainstream media and in social media the last couple of years. Underlying assumptions are generally shared with the gender role socialization model and consequently, an importance is stated, due to a high degree to which impressions from media shape in particular young children’s identification processes. For young girls, the Disney Princesses franchise (with Frozen included) stands out as the number one player commercially as well as in customer awareness. The vertical lineup of Disney princesses spans from the passive and domestic working Snow White in 1937 to independent and super-power wielding princess Elsa in 2013, which makes the line of films an optimal test subject in evaluating above-mentioned simple content analysis methods. As a control, a meta-study has been conducted on previous academic studies on the same range of films. The sampled research, within fields spanning from qualitative content analysis and semiotics to coded content analysis, all come to the same conclusions regarding the general changes over time in representations of female characters. The objective of this thesis is to answer whether or not there is a correlation between these changes and those indicated by the simple content analysis methods, i.e. whether or not the simple popular methods are in general coherence with the more intricate academic methods. / <p>Betyg VG (skala IG-VG)</p>
|
Page generated in 0.0507 seconds