Global ETD Search

11	Mellan öst och väst, profetior och entreprenörskap, vetenskap och tro : Meningsproduktion om alternativa andligheter i svensk press och offentlighet 1899-1926 / Between East and West, Prophecies and Entrepreneurship, Science and Faith : Knowledge production of alternative spirituality in Swedish press and public 1899-1926 Selander, Josephine January 2018 (has links) Around 1900 an interest towards non-Christian spirituality could be observed in Swedish society. There have been studies in spirituality, but little attention has been given in considering the circulation and transcultural exchange of knowledge production. The aim of this thesis is to show how knowledge of alternative spiritualty was constructed by the press’ description of encounters between spiritual go-betweens from India and America and the Swedish public between 1899 and 1926. By studying articles from daily papers, I propose that actors from diverse cultures, Swedish institutional arenas, and the public had a crucial part in the knowledge production of alternative spirituality. I argue that in the process of circulating and reformulating knowledge, a narrative was created: a mediation of alternative spirituality, custom-made and conducive for the Western audiences and their needs. knowledge production spirituality go-betweens contact zones discursive public 20th century Swedish press kunskapsproduktion andlighet mellanhänder kontaktzoner dirskursiva publiker 1900-tal Svensk press Humanities and the Arts Humaniora och konst
12	A Changing Arctic Climate : Science and Policy in the Arctic Climate Impact Assessment / Ett förändrqt klimat i Arktis : Vetenskap och politik i Arctic Climate Impact Assessment Nilsson, Annika E. January 2007 (has links) Climate change has often been framed as a global issue but slow progress in the global climate negotiations and an increasing need to plan for local adaptation have made it increasingly salient to also discuss the potential of other arenas for climate policy and knowledge production. This dissertation analyzes the interplay between science and policy at the international regional level based on a study of an assessment of the impacts of climate change in the Arctic. In this case, the regional arena brought new actors into climate knowledge production and policy with an increased emphasis on the complexity of social and cultural impacts of climate change among indigenous peoples. The dissertation also shows how the structure of regional political cooperation played a role in highlighting the Arctic as a bellwether for global change. Meanwhile, the political negations that were linked to the regional climate impact assessment were ruled by the same political dynamics and policy positions as the global climate negotiations. The process illustrates how the structure of international cooperation can influence knowledge production about climate change. The dissertation emphasizes the role of vertical interplay among political regimes and how new arenas can make an assessment salient, credible, and legitimate to different actors. It also highlights the political dimensions of focusing on particular spatial scales and governance levels in climate knowledge production and policy. / Klimatförändringarna har ofta gestaltats som en global fråga, men bristen på politiska åtgärder och ett ökande behov att anpassa samhället efter nya klimatförhållanden har gjort det alltmer angeläget att även undersöka vilka möjligheter ett regionalt perspektiv kan öppna för såväl klimatpolitik som kunskapsproduktion. Med utgångspunkt från en studie av en kunskapssammanställning av hur klimatförändringarna påverkar Arktis, analyserar avhandlingen samspelet mellan vetenskap och politik i ett internationellt regionalt samarbete. Studien visar att det regionala sammanhanget gav nya aktörer möjlighet att delta i både den internationella klimatpolitiken och kunskapsproduktionen om klimatförändringar. Det ledde bland annat till en betoning på att det fysiska klimatet är en av många faktorer som påverkar hur Arktis urbefolkningar kommer att drabbas av klimatförändringarna och att även kulturella och sociala faktorer spelar stor roll. Avhandlingen visar också på hur bilden av Arktis som en väckarklocka för de globala klimatförändringarna har vuxit fram ur strukturen för det politiska regionala samarbetet. De politiska förhandlingar som var kopplade till kunskapssammanställningen var däremot färgade av samma intressekonflikter som de globala klimatförhandlingarna. Processen illustrerar hur strukturerna för internationellt samarbete kan påverka kunskapen om klimatförändringar. Avhandlingen lyfter särskilt fram hur nya arenor för politiskt samarbete och det vertikala samspelet mellan politiska regimer på olika nivåer kan göra kunskap om klimatet angelägen, trovärdig och legitim för olika aktörer. Avhandlingen betonar också det finns politiska dimensioner i den skala man väljer för att studera klimatförändringarna. Arctic climate framing knowledge production regime institution actor network co-production indigenous knowledge Arktis klimat kunskapsproduktion regim institution aktörsnätverk traditionell kunskap INTERDISCIPLINARY RESEARCH AREAS TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSOMRÅDEN
13	Vetenskapens behov av avbildningar : En objektbiografisk fallstudie av Félix Thiberts moulager / The Need for Imaging in Science : An Object Biographical Case Study of Félix Thibert’s Moulages Toudert, Thérèse January 2019 (has links) This thesis investigates a part of the material culture of higher education through an object biographical case study of Félix Thibert’s moulages. The object biography operates with a diachronic perspective that offers an object-centered historiography of university collections, revealing that the need for collecting and imaging in science consistently remains, even though the role and significance of pathological moulages in research and education have changed over time. The moulages are epistemic things as described by Hans-Jörg Rheinberger. They embody what we do not yet know and they become marginalized when no one expects them to generate new discoveries. Their ontology and function are dependent on the dominating epistemic culture. John V. Pickstone outlines three ways of knowing, which gradually have dominated since the Renaissance: natural history, analysis and experiment. Thibert’s moulages are clearly anchored in analysis as a way of knowing for which the museum is an important arena. The findings of this thesis show that university museums and their collections were of immense importance for the production of knowledge during the 19th century, while today they often fall short of their knowledge-generating potential. There are nevertheless methods that can help them reach their full potential, among them a displaying method proposed by Karin Tybjerg considered in this thesis and the object biography of which this thesis consists. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies. History of science Knowledge production Object biography University collections Anatomical models Vetenskapshistoria kunskapsproduktion objektbiografi universitetssamlingar anatomiska modeller Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
14	Negotiating Knowledge on Wikipedia : A mixed method study on the participation and engagement towards Wikipedia among Swedish scholars' through a cultural approach / Att överväga kunskap på Wikipedia Arvidsson, Jonathan January 2023 (has links) The purpose of this study was to identify certain experiences among Swedish scholars towards their use of Wikipedia. The goal was to create a deeper understanding of how audiences with academic professions experience Wikipedia as a place to share knowledge with other individuals. This study was done through the perspectives of the ANT theory (Latour, 2005) and the User-Gratification theory (Katz et al., 1973). The method of choice was a mixed method research where the primary choice of method was qualitative interviews with seven Swedish scholars and one expert interview consisting of an employee at the Swedish Wikimedia foundation. This material was analyzed through a thematic analysis. Some of the findings from the interview was also analyzed through a computational network analysis to provide deeper insight into the concept of Wikipedia. The research showed that there is a variated view on the scholar’s role on Wikipedia. While some of the participants criticized the structure in which the information was produced, some raised awareness into the importance to provide society with reliable and scientific knowledge in which important decisions can be based on. Different actors within the network of Wikipedia were identified which provided a deeper insight into the variety of individuals and non-human elements that work together to generate content on Wikipedia. A few of these actors and their relationships between one another was also visualized during the study. This provided even further analytical insight to Wikipedia as a platform. The overall view among the participants showed that there is a lack of incitement on how and why scholars should contribute to Wikipedia in Sweden. The results also showed that there are a variety of ways in which the platform of Wikipedia can be viewed depending on personal use the website. The cultural approach to Wikipedia was discussed in the context to how Wikipedia can provide society with information and how this might act as a form of cultural heritage online. / Syftet med denna studie var att identifiera vissa erfarenheter bland svenska forskares användning av Wikipedia. Målet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur mediepubliker med akademiska yrken upplever Wikipedia som en plats att dela kunskap med andra individer. Studien genomfördes med hjälp av de olika perspektiven som de teoretiska utgångspunkterna ANT teorin (Latour, 2005) och användare-belönings teorin (Katz et al., 1973) bidrog med. Valet av metod blev en blandad metodforskning där det primära metodvalet var kvalitativa intervjuer med sju olika svenska akademiker och en expertintervju med en anställd på Wikimedia Sverige. Det insamlande materialet blev sedan analyserat genom en tematisk analys. Vissa delar av det insamlade materialet blev senare också analyserat genom en nätverksanalys av data för att bidra med djupare kunskap kring konceptet Wikipedia. Studien visade att det finns en varierad syn på forskarens roll på Wikipedia. Medan vissa deltagare kritiserade strukturen som informationen produceras i, utryckte sig andra kring vikten av att bidra med trovärdig kunskap till samhället som sedan kan ligga till grund för olika beslut. Olika aktörer inom Wikipedia identifierades vilket också bidrog till en djupare insikt i den variation av individer och icke-mänskliga element som jobbar tillsammans för att skapa material på Wikipedia. Vissa av dessa aktörers relationer med varandra identifierades också genom olika typer av visuella element som framställdes under studien. Detta bidrog således också med en djupare analytisk insikt kring Wikipedia som plattform. Den allmänna synen bidrog också med insikt i den bristen på incitament kring hur och varför forskare bör bidra med sin forskning på Wikipedia i Sverige. Resultaten visade också att det finns en mängd olika sätt individer kan skapa sin bild av Wikipedia genom sitt personliga bruk av plattformen. Den kulturella approachen till Wikipedia diskuterades också genom kontexten hur plattformen kan bidra samhället med information och hur detta kan uppfattas som ett kulturellt arv online. Wikipedia Swedish scholars cultural heritage participation knowledge production Wikipedia svenska forskare kulturellt arv deltagande kunskapsproduktion Social Sciences Samhällsvetenskap Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
15	Kulturpolitik : Formeringen av en modern kategori / Cultural Policy : Establishing a Modern Category Klockar Linder, My January 2014 (has links) This dissertation analyses the formation of Swedish cultural policy in the twentieth century and the emergence of a modern concept of cultural policy. The aim is to historicise this concept by opening up the process through which it was established. The dissertation explores different aspects of this process: the use of the word cultural policy (kulturpolitik), the ambitions in the 1960s to establish a form of knowledge production relevant in cultural policy making and the attempts made by various official authorities in the 1960s and early 1970s to identify and manage the field of concerns defined as belonging to cultural policy, thus demarcating culture as a formal area of policy making. I view these as examples of practices where the category of cultural policy was elaborated and established in a form widely recognized today. Accompanying my attempts to historicise the modern concept of cultural policy is an interest in how the history of cultural policy has generally been conceived. In previous research devoted to the history of cultural policy an analytical sense of cultural policy has tended to overrule the understanding(s) of cultural policy found in the historical sources. As a consequence, the histories of cultural policy have left out what historically was identified as cultural policy, thus leaving the historical grounds for the modern concept of cultural policy partly hidden. In the first empirical chapter I examine the uses of the word cultural policy when it was introduced in the Swedish language in the late nineteenth century until the 1950s. From a multitude of usages, I suggest that it was in the mid-twentieth century that a more consistent vocabulary developed, with “cultural policy” referring to political endeavors aiming at a nation’s domestic cultural life. In the second empirical chapter I investigate how scientific conceptualisations and operationalisations rendered culture available for scientific, political and administrative undertakings, and in the third chapter I study how culture was demarcated as a formal area of policy making. The chapters reveal different aspects of the historical process through which the category of cultural policy was established in its present shape. cultural policy formation process historical category assemblage history of the present historicise governmentality history of language usage knowledge production the Culture Council Sweden 1900s kulturpolitik kategoriformering historisk kategori ansamlingsarbete historisera governmentality språkbruk kunskapsproduktion utredningen Kulturrådet Sverige 1900-tal
16	Kunskapsproduktion kring fetischism : Att förhålla sig till sakorienterad sexualitet Nilsson-Jatko, David January 2023 (has links) Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön. / This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis. Fetishism fetishism research fetishism studies knowledge production queer queer theory queer studies sexology fetish fetishist gender gender studies gender and queer studies gender science norm norms sex/gender orientation norm sex orientation norm gender orientation norm orientation sexual orientation preference sexual preference minorities sexual minorities lgbt lgbtq lgbtqi lgbtqia normativity heteronorm heteronormativity erasure sexualisation sexualization marginalisation marginalization intersectionality intrasectionality opression law legislation discrimination cultural dominance Fetischism fetischismforskning fetischismstudier kunskapsproduktion kunskapsideal queer sexologi sexualvetenskap begär fetisch fetish fetischist fetishism queerteori genus genusvetenskap genusstudier norm normer könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering preferens sexuell preferens minoriteter sexuella minoriteter hbtq hbtqi hbt hbtqia heteronorm heteronormen osynliggörande erasure sexualisering synlighet normkritik sanningsregim marginalisering intersektionalitet intrasektionalitet strukturellt förtryck lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagen diskrimineringslagstiftning kulturdominans Gender Studies Genusstudier
17	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

Page generated in 0.1154 seconds