Global ETD Search

201	Ny i Sverige, ny på bostadsmarknaden : En studie om asylsökande och nyanländas boendesituation / New in Sweden, new on the housing market : A study of the housing situation for refugees Lindroos, Paulina, Lidhäll, Hanna January 2016 (has links) Sweden has had an increase in refugees in recent years, while the situation in the housing market has been increasingly constrained. Housing has in earlier research been shown to form an important part of the integration of refugees in society. In Sweden, refugees have the option to arrange for their own housing (in Swedish ‘Eget boende’, EBO) or be accommodated by the immigration authorities (‘Anläggningsboende’, ABO). This study aims to examine how the national strategies EBO and ABO are applied in municipal practice through a case study of Botkyrka municipality. The primary source material for this study consists of interviews conducted with people who are working with the accommodation of refugees, but also related government official reports. The study indicates that there are a number of problems related to the strategies EBO and ABO. Interviewees expressed a desire for a more equitable and planned receiving system. As is argued in the study, social housing, housing subsidies and investigating the municipal housing companies' competitive opportunities, are important solutions that could provide refugees with better chances on the Swedish housing market. In sum the study contributes in part to a deeper understanding of the relationship between the Swedish housing market, policies and long-term planning, and in part of the opportunities for persons with newly granted residence permits to establish themselves on the Swedish housing market. / Sverige har haft ett ökat flyktingmottagande de senaste åren, samtidigt som situationen på bostadsmarknaden blivit allt mer ansträngd. Bostaden har i tidigare studier visat sig vara viktig för flyktingars etablering i samhället. I Sverige kan en asylsökande välja mellan att ordna ett ‘Eget boende’ (EBO) alternativt att bo i Migrationsverkets Anläggningsboenden (ABO). Om en asylsökande beviljas uppehållstillstånd, kan den som nyanländ i ABO bli anvisad en bostad i en kommun. En nyanländ som bott i EBO under asyltiden fortsätter göra det när den fått uppehållstillstånd. Denna studie syftar till att undersöka hur de nationella strategierna EBO och ABO omvandlas till kommunal praxis genom en fallstudie i Botkyrka kommun. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes intervjuer med personer som har arbetsuppgifter kopplade till asylsökande och nyanländas boende, men även rapporter och artiklar studerades. Studien indikerar att det finns ett antal problem kopplade till boendestrategierna EBO och ABO. EBO kan innebära osäkra boendeförhållanden för individen karakteriserade av trångboddhet och otrygghet. Ur ett kommunperspektiv innebär EBO svårigheter i planering för funktioner som skola och bostadsförsörjning eftersom kommunen saknar vetskap om hur många EBO som är bosatta i kommunen. ABO kan innebära trångboddhet men också att individen får vänta länge på att etableringsinsatserna kan startas. Studien visar att det finns skillnader i vilka möjligheter boende i ABO och EBO har för att få en permanent bostad. Enligt materialet från intervjuerna finns en önskan om ett mer jämlikt och planerat mottagningssystem. Genom att testa lösningar som social housing, bostadsbidragslöfte och utreda de kommunala bostadsbolagens konkurrensmöjligheter skulle nyanlända kunna få en bättre chans på bostadsmarknaden. Sammanfattningsvis bidrar studien med en djupare förståelse av relationen mellan bostadsmarknad, politik och långsiktig planering och om vilka möjligheter nyanlända har att etablera sig på bostadsmarknaden. Studien ringar också in problem som uppkommer i arbetet mellan stat, region och kommun när det gäller bostäder för nyanlända, och ger rekommendationer på möjliga lösningar. Refugees asylum seekers housing migration integration planning segregation Nyanlända asylsökande flyktingar migration bostad planering etablering segregation Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
202	Kontrollen av de eritreanska flyktingarna och diaspora-skatten i Sverige / The control of the eritrean refugees and the diaspora-tax in Sweden Jaber, Saleh January 2022 (has links) The control of the eritrean refugees and the diaspora-tax in SwedenThe purpose of this thesis was to study how the Eritrean government successfully mobilizedand extracted the 2% tax from the diaspora that left the country in protest of its governance.The chosen group of the diaspora, has been the eritreans who left Eritrea after the politicalcrisis in 2001 and currently live in Sweden. Twelve semi-structured interviews wereconducted and the material was analyzed with the theoretical framework of transnationalism.The empirical findings were analyzed with a thematic analysis where three themes wereidentified. The study showed that the Eritrean government controls the diaspora by usingdifferent tools and threats to silence them and to contribute with taxes. The members of thediaspora who are not able to meet the requirements of the government including paying thediaspora tax, are perceived as traitors. Furthermore, they are isolated and live under constantpressure in an insecure environment, while those who contribute with taxes are seen asheroes. Additionally, the government has implemented trust issues among diaspora inSweden, where some members work by reporting to the embassy in order to earn respect andbetter services. Eritrean diaspora in Sweden Diaspora tax Eritrean diaspora tax Eritrean diaspora tax in Sweden Eritrean refugees Eritreanska diasporan i Sverige Diaspora-skatt Eritreansk diasporaskatt Eritreansk diaspora-skatt i Sverige Eritreanska flyktingar Political Science Statsvetenskap
203	Assimilerade minoritetsgrupper i Sverige och den uråldriga identiteten : En etnologisk studie om assyriska/syrianska flyktingars integrering i Sverige under 1970-talet Kababe, Gabriella January 2023 (has links) This essay is about how a minority ethnic group, namely, assyrian/syrian immigrants have, or have not, assimilated and integrated into the swedish society. The ethnic group that came to Sweden relatively early, i.e. during but also earlier than the 1970s, came to Sweden when the county extended a helping hand to many refugees who have fled from war, oppression and economic crises. I investigate whether the ethnic group has been assimilated in Sweden and how they have established themselves in the country and whether or not the integration process has gone easier, or not, because of the groups´s habitus, i.e. life experiences, culture, mentality and habits. The people who have settled in the Middle East for several generations are an indigenous group of people who are known to be one of the first civilized societies and were located in ancient Mesopotamia so called “The assyrian empire”, and have therefore formed an ancient identity. For my last research question, i investigate how the ancient identity has been affected by migration , separation of the ethnic group ,mobility in several countries and how the participants of the study feels about their remaking of the identity. Will the ancient identity disappear, is a discussed question in the analysis. Habitus Integration Refugees Sweden Immigrants Assimilation Assyrians/Syrians Diaspora Identity Establishment. Habitus Integration flyktingar Sverige emigranter Assimilation Assyrier/Syrianer Diaspora Identitet etablering. Ethnology Etnologi Humanities and the Arts Humaniora och konst Cultural Studies Kulturstudier
204	Tyskar i Kalmartrakten : En etnologisk studie av berättelser om historia, identitet och tillhörighet Johnsson, Barbro January 2009 (has links) The study deals with the life stories of six women and four men who were born in Germany and who now live in Sweden. Its purpose is to examine the histories of those who grew up in Germany during and after the Nazi era, their descriptions of their lives and experiences during childhood and adolescence, and how they regard their encounters with Swedish people, and the ways in which these encounters have affected their ways of describing the growth of their attachment to this country. The main approach is a narrative analysis focussing on the interview interaction and the wider social and political contexts of their life stories. When speaking of their lives in the two countries they show varying degrees of attachment to the places involved. This is why I use the term “travellers” when describing how their feelings of “belonging” change. The theoretical concepts used are those of habitus and capitals derived from Pierre Bourdieu’s theory of practice, and Marianne Horsdal’s view that people often refer to the idea of a “good life” when relating their life stories. This concept can of course vary widely from one person to another. Nine of the group emigrated to Sweden voluntarily; the remaining one came here as a refugee after the end of the second World War. The older ones - born between 1920 and 1940 - have memories of their early years in Nazi Germany and of the wartime period. The younger ones, born after 1950, have differing memories of childhood and adolescence spent in East and West Germany. Some of them lost close relatives during the war. Those who came to Sweden during the late 1940s and the 1950s were met with very negative attitudes from some Swedes, while the later immigrants were treated with respect. / Tyskland i Sverige och Sverige i Tyskland Germany life story narrators narratives nationality nation identity family childhood homeland Heimat everyday life capital biography history Nazism Second World War refugees emigration emigrants Sweden negative attitudes Ethnology Etnologi
205	Back to the Motherland : Repatriation and Latvian Émigrés 1955-1958 Zalkalns, Lilita January 2014 (has links) This thesis is about a remarkable experience lived through by Latvian émigrés in the mid-1950s. They were the targets of a Soviet repatriation campaign, operated by the KGB, which not only envisioned their repatriation to the Soviet Latvian homeland, but also anticipated the destruction of their émigré society as they knew it. The purpose of this thesis is to portray and analyze this repatriation campaign and the émigré Latvian reactions to it. By looking at the activities of the Committee For Return to the Motherland in East Berlin, the contents of the Latvian language repatriation newspaper Par atgriešanos Dzimtenē (For Return to the Motherland), and the reactions to the campaign in contemporary émigré press, this study shows how highly developed strategies and tactics were implemented in order to elicit certain behaviors from émigrés, and how émigrés advanced their own counter-strategies to offset the effects of the campaign. More specifically, this study examines the standardized narratives in Par atgriešanos Dzimtenē that were meant for émigré self-identification and emulation. This thesis proposes that the repatriation campaign was a highly complex Soviet propaganda effort. The publicly announced goal of repatriation included several parallel goals, aims, and purposes and encompassed many types of activities. Above all, deception was used to cover the actions undertaken against émigrés and to mislead host country governments and agencies. This thesis concludes that notwithstanding the Soviet superiority in organization and resources, a small, unprotected, and internally divided community could withstand the concerted efforts of Soviet propaganda if the group’s sense of mission was sufficiently strong and firm. / Denna avhandling behandlar de lettiska flyktingarna från andra världskriget och deras erfarenheter av ofrivilliga kontakter med Sovjetlettland vid mitten av 1950-talet, då flyktingarna blev måltavla för en sovjetisk repatrieringskampanj. Målet för denna kampanj var repatriering, dvs att få flyktingarna att återvända till hemlandet, det av Sovjet ockuperade Lettland. Ett annat mål var att splittra flyktingarnas sammanhållning. Avhandlingen beskriver och analyserar den sovjetiska repatrieringskampanjen och de lettiska flyktingarnas reaktioner. Studien bygger på källmaterial från kampanjverkamheten Committee For Return to the Motherland, som hade sin bas i Östberlin, samt från artiklar i den lettiskspråkiga tidskriften Par atgriešanos Dzimtenē (For Return to the Motherland) som riktade sig till de lettiska flyktingarna. Flyktingarnas reaktioner studeras genom en rad lettiska tidningar som utgavs i Väst. Min avhandling visar hur väl utvecklade strategier användes i syfte att framkalla önskade reaktioner från flyktingarna, samt vilka motåtgärder flyktingar själva utvecklade mot repatrieringskampanjen. Mer specifikt analyseras standardberättelser i Par atgriešanos Dzimtenē som var avsedda för flyktingarnas självidentifiering och igenkännande. Avhandlingen pekar på att den sovjetiska repatrieringskampanjen var en mycket komplex propagandaverksamhet. Utöver det offentligt tillkännagivna kampanjmålet fanns flera parallella målsättningar och avsikter som omfattade en stor mängd skiftande aktiviteter. En strategi som användes aktivt var vilseledning, bl a för att dölja verksamheter riktade mot flyktingarna, och för att förvilla statsledningar och myndigheter i de nationer där flyktingarna vistades. Avhandlingens slutsats är att trots den sovjetiska överlägsenheten i organisation och resurser kunde en liten oförsvarad och inom sig splittrad lettisk gemenskap motstå de samordnade ansträngningar från den sovjetiska propagandan. Repatriation Cold War studies emigration Soviet foreign policy Latvian émigrés Latvian émigré press Soviet propaganda compatriots KGB Soviet espionage displaced persons political refugees Soviet Amnesty decree repatriering Kalla kriget emigration sovjetisk utrikespolitik lettiska emigranter lettisk emigrantpress sovjetisk propaganda compatriots KGB sovjetiskt spionage displaced persons (DPs) politiska flyktingar sovjetisk amnestilag
206	Om förståelsen för behovet av vård av psykisk ohälsa bland nyanlända flyktingar och asylsökande under 1990–2021 och olika aktörers reflektioner utifrån ett krisnarrativ : En tematisk dokumentsanalys / Understandings of the need for care for mental illness among newly arrived refugees and asylum seekers during 1990-2021 and the reflections of various actors based on a crisis narrative : A thematic document analysis Johansson, Sofia January 2023 (has links) Denna studie undersöker förståelsen för behovet av vård av psykisk ohälsa bland nyanlända flyktingar och asylsökande i Sverige under 1990–2021. Studien tillämpar ett krisnarrativ perspektiv för att kontextualisera varför och hur förändringar i lagstiftningen sker och förståelsen av den. Vidare undersöker studien hur detta beskrivs och förstås i lagtexter, propositioner, offentliga utredningar och rapporter från 1990–2021 med en analytisk ram av krisnarrativ. Denna krisberättelse är konstruerad genom vittnesmål från socialsekreterare, migrationstjänstemän, journalister och professorer kopplade till migration. Detta kommer att förstås utifrån de teoretiska perspektiven om vem som har rätt till rättigheter (Arendt, 2017) och vem som är sörjbar (grievable) (Butler, 2016), samt ett holistiskt perspektiv på hälsa med hjälp av begreppen health-lifestyle (Cockerham, 2005), empowerment och KASAM- känsla av sammanhang. Genom följande frågeställningar: (1) Hur beskrevs behovet av vård och rättigheter för flyktingar och asylsökande i officiella dokument? (2) Hur har förskjutningen av rättigheter till hälsa och synen på behovet av vård bland flyktingar och asylsökande sett ut? och (3) Vilken inverkan kan rätten att ha rättigheter och att vara sörjbar ha över hälsofrågor hos flyktingar och asylsökande? En kvalitativ tematisk dokumentanalys antogs med en explorativ design baserad på ett induktivt förhållningssätt till det empiriska materialet. En hermeneutisk tolkning har tillämpats som innebar att skapa en djupare tolkning än den intellektuellt begripliga kunskapen. Resultatet visar att lagtexterna, propositionerna, offentliga utredningarna och rapporterna, har skiftat mot en mer decentraliserad struktur och med ett mer holistiskt perspektiv på hälsa. Tillsammans med vittnesseminarierna vittnar detta om att det paradoxalt nog har lett till en mer individualiserad syn på flyktingar, att de i större utsträckning tar ansvar för sin egen hälsa där en osäkerhet till följd av tillfälliga uppehållstillstånd är kopplad till en otrygg och prekär tillvaro. / This study investigates the understanding of the need for care for mental illness among newly arrived refugees and asylum seekers in Sweden during 1990-2021. The study applies a crisis narrative perspective to contextualise why and how changes in legislation occur and the understanding of it. Furthermore, the article investigates how this is described and understood in legal texts, propositions, public investigations, and reports from 1990–2021 with an analytical frame of a crisis narrative. This crisis narrative is constructed through testimonies by social secretaries, migration officers, journalists, and professors linked to migration. This will be understood from the theoretical perspectives of who has the right to have rights (Arendt, 2017) and who is grievable (Butler, 2016), as well as a holistic perspective on health using the concepts of health-lifestyle (Cockerham, 2005), empowerment and SOC- sense of coherence. This study asks: (1) How was the description of the need for care and rights for refugees and asylum seekers described in official documents? (2) How has the displacement shift in rights to health and the view of the need for care among refugees and asylum seekers looked like? and (3) What impact can the right to have rights and to be grievable have on the health issues of refugees and asylum seekers? A qualitative thematic document analysis was adopted with an exploratory design based on an inductive approach to the empirical material. A hermeneutic interpretation has been applied which means creating a deeper interpretation than the intellectually comprehensible knowledge. The result shows that the legal texts, propositions, public investigations, and reports have shifted towards a more decentralised structure with a more holistic perspective on health. Together with the witness seminars, this testifies that, paradoxically, it has led to a more individualised view of refugees, that they take responsibility for their health to a greater extent, where uncertainty because of temporary residence permits is linked to an insecure and precarious existence. Newly Arrived Refugees Asylum Seekers Inequality Right to Rights Mental Illness Crisis Narrative Nyanlända flyktingar asylsökande ojämlikhet rätt till rättigheter psykisk ohälsa krisnarrativ Social Sciences Samhällsvetenskap
207	Inclusive Education for Refugees and Asylum Seeking Children : A Systematic Literature Review / Inclusief Onderwijs voor Vluchtelingen en Asielzoekende Kinderen : Een Systematisch Literatuuronderzoek Dijkshoorn, Anna January 2016 (has links) BACKGROUND In recent years, there has been an increase in the number of children with a refugee background in the Netherlands. All of these children who are under 18 years of age must go to school, but they face many barriers towards inclusion. Appropriately educating this diverse group of children presents schools with challenges. Supportive programs are needed to overcome these barriers and challenges. AIM The aim of this paper was to explore what supports are put in place to foster refugee students’ inclusion in school. METHOD A systematic literature review was conducted to synthesize research on school-based programs and practices. RESULTS A broad range of supports were identified. Most studies addressed access barriers to learning by offering emotional and educational support, while fewer studies focused on opportunity barriers such as negative attitudes and lack of parental involvement. CONCLUSION It was concluded that schools can play an important role in supporting the inclusion of refugee children and their families because of their accessibility, but that more high quality research is necessary in order to assess the effectiveness of supports that minimize barriers towards learning and promote their inclusion in school. Refugees asylum seekers children inclusion integration education schools barriers support Vluchtelingen asielzoekers kinderen inclusie integratie onderwijs school barrière ondersteuning support flyktingar asylsökande barn integration utbilding skolan barriärer stöd Social Sciences Interdisciplinary Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Learning Lärande Övrig annan samhällsvetenskap Applied Psychology Tillämpad psykologi Social and Economic Geography Social och ekonomisk geografi
208	Omsorgsprincipen vid ansökan om internationellt sydd : En studie av det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU) Pereira Cunha, Naiara January 2020 (has links) This paper addresses the principle of care in the recast asylum procedure directive (2013/32/EU). The purpose of the study has been to analyze how the principle of care is expressed in the directive regarding procedures for granting or rejecting asylum, as well as to analyze how the directive was implemented in Sweden. The recast asylum procedure directive aims to harmonize EU’s member states' procedures for granting and withdrawing international protection. Initially, this paper describes how the directive was created and how the principle of care is expressed in the directive and the meaning and content of the principle of care at EU level as well as its content and meaning according to Swedish law. To conclude, the Swedish implementation of the directive’s provisions directly connected to the principle of care will be discussed. The principle of care is one of the principles of good governance. The principles of good governance have been important in EU law to ensure legal protection for individuals when they are in contact with authorities of EU or Member States. In the analysis, what is found is that the principle of care can be divided into several sub-principles or requirements: individuals’ right to get their affairs treated; the obligation of authorities to investigate a request in an impartial manner; fair procedure and handling; authorities’ duty to take individual interests in consideration; authorities’ obligation to act within reasonable time and also other requirements regarding routines and procedure. Since a major part of this paper regards analyzing the relationship between EU law and national Swedish law, a discussion about the Member States’ institutional and procedural autonomy towards EU is also included. A conclusion is that the Swedish implementation of the directive's provisions related to the principle of care was deficient and that the directive itself restricts the Member States’ institutional and procedural autonomy. / Den här uppsatsen behandlar omsorgsprincipen i det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU). Syftet med arbetet är att analysera hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet avseende procedurer för beviljandet eller avslag av asyl, samt hur direktivet har genomförts i Sverige. Det omarbetade asylprocedurdirektivet syftar till att harmonisera EU- medlemsstaternas förfarande vid ansökan om internationellt skydd. Inledningsvis redogörs för hur direktivet skapades och hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet, vad omsorgsprincipen omfattar på EU-nivå, liksom principens omfattning i svensk rätt. Avslutningsvis analyseras genomförandet av direktivets bestämmelser med anknytning till omsorgsprincipen i svensk rätt. Omsorgsprincipen är en av principerna om god förvaltning. Principerna om god förvaltning har varit viktiga inom EU-rätten för att säkerställa ett rättsskydd för enskilda när dessa är i kontakt med EU:s eller medlemsstaternas myndigheter. Analysen kommer fram till att omsorgsprincipen kan delas in i flera mindre principer eller krav: enskildes rätt att få sina angelägenheter behandlade; myndigheters skyldighet att på ett opartiskt sätt undersöka en begäran; rättvis procedur och handläggning; myndigheters skyldighet att väga in enskildes intresse; myndigheters skyldighet att agera inom rimlig tid; samt andra krav på handläggningsrutiner. Eftersom en huvuddel av den här uppsatsen handlar om att analysera relationen mellan EU-rätt och svensk rätt, förs också en diskussion om medlemsstaternas institutionella och processuella autonomi gentemot EU. Slutligen presenteras slutsatsen att det svenska genomförandet av direktivets bestämmelser som anknyter till omsorgprincipen varit bristande och att direktivet har begränsat såväl medlemsstaternas institutionella som processuella autonomi. administrative law asylum refugee rights EU law european law implementation of EU directives international protection institutional autonomy principal of care principles of good governance procedural autonomy recast asylum procedure directive public law principle of care asyl asylrätt flyktingrätt EU-rätt implementering av EU-direktiv förvaltningsrätt fri rörlighet internationellt skydd institutionell autonomi flyktingar Offentlig rätt omarbetade asylprocedurdirektivet processuell autonomi utredningsskyldighet Law and Society Juridik och samhälle Public Administration Studies Studier av offentlig förvaltning
209	Integrationspolitikens utmaningar på kommunal nivå : En studie om immigranter i Sjöbo och Åstorp Holm, Klas January 2018 (has links) Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren och i samband med flyktingkrisen 2015 steg antalet nyanlända dramatiskt. Denna utveckling har orsakat debatt om immigranters rättigheter och krav för integration som staten bör ställa för att utveckla integrationen av immigranter i det svenska samhället. Studier av hur integration fungerar på kommunal nivå har endast gjorts i begränsad omfattning. I och med det faktum att det finns en stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige, samt att det råder en polarisering mellan politiker är det intressant att studera skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration mellan kommuner. Uppsatsen behandlar därför frågan om vilka förutsättningarna är för integration av immigranter. Detta görs genom att studera de två skånska kommunerna Åstorp och Sjöbo som har liknande storlek och geografiskt läge men olika politiska styren. Intervjuer görs med politiker från dessa kommuner och uppsatsen redogör för skillnaderna i integrationspolitiska målsättningar. En kvantitativ analys görs även med hjälp av en enkät som besvarats av immigranter i de två kommunerna. Analysen visar att kommuntillhörighet spelar en viss roll för hur immigranterna upplever mottagandet av deras kultur samt social integration med svenskar. Därutöver visar resultaten att immigranters ursprung, kön, tid i Sverige, uppfattning om religionens betydelse samt upplevda krav på anpassning, förknippas på olika sätt med tillfredställande av deras anspråk för integration, såsom hur de upplever kulturellt mottagande, autonomi, inkludering i olika avseenden samt religiösa rättigheter. En slutsats är att förutsättningarna för integration är starkt förknippade med dessa egenskaper, men att de är relaterade till immigranternas anspråk om rättigheter på olika sätt. Integrationspolitiska åtgärder bör lämpligen ta hänsyn till hur de olika egenskaperna hos immigranterna är relaterade till tillfredställandet av deras anspråk för att därigenom stärka integrationsprocessen. integration integrationspolitik statsvetenskap statskunskap politik Åstorp Sjöbo Skåne Sverige Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna S M SD invandring invandrare invandra immigranter immigrant migration emigrering emigrera flykting flyktingar flyktingkrisen 2015 Syrien Afghanistan Irak Iran Turkiet Polen Europa Kina Colombia Asien mellanöstern EU svenska svenska för invandrare SFI Sydamerika Afrika Eritrea Holland Nederländerna intervju intervjuer enkät enkäter enkätundersökning enkätundersökningar kvalitativ kvantitativ statistik partier parti utvandring utvandra segregation integrera segregera integrering segregering kommun kommuner ålder kön islam muslim religion religiös muslimer tid anpassning assimilering assimilera regression analys graf analyser regressioner grafer Will Kymlicka Will Kymlicka politisk teori teori filosofi dynamik dynamisk effektiv anspråk anspråken mångkultur vädjan inkludering inkludera medborgarskap medborgare utbildning arbete symboler autonomi minoritet minoriteter stat politiker ursprung kultur kulturell kulturellt Political Science Statsvetenskap

Search results