Global ETD Search

161	Barndans i virvlande flöde mellan kropp och ord : En a/r/tografisk studie i den danspedagogiska metoden Dansa en bok Färlin-Månsson, Sophia January 2024 (has links) This essay examines the dance pedagogical method Dance a Book together with a group of children aged four to five in preschool. The purpose is to investigate and make visible children's expressions when dance and words meet, based on children's agency in rhizome-based learning. Methodologically, this study is based on a/r/tography, which is a practical and aesthetically based research method where the researcher, through the body and own participation, can stay close to what has been investigated. Sequential analysis was used as the analysis method, which meant that analysis took place in the moment when the researcher gave instructions to the children to lead the work forward. Other documentation was logbook notes. The research results are analyzed with inspiration from some concepts in Gilles Deleuze and Felix Guattari's philosophy of immanence. Child agency was also a concept that was consistently present in the studies. The results showed, when the children have opportunities to be creative in the dance pedagogical method Dance a Book, the children express themselves with variety both verbally and physically. Through improvisation and own creativity, not only children's development in dance was made visible, but also children's acquisition of the language and understanding of the book. The creative moment also led to joyful learning. Furthermore, this essay contributes additional knowledge to the field for showing a changed way of thinking, based on the philosophy of immanence that can create new ways of doing and learning in dance practice. / Den här uppsatsen undersöker den danspedagogiska metoden Dansa en bok tillsammans med en barngrupp i fyra till femårsåldern i förskolan. Syftet är att undersöka och synliggöra barns uttryck när dans och ord möts utifrån barns aktörskap i rhizomsikt lärande. Metodologiskt tar denna studie avstamp från a/r/tografi som är en praxisnära och estetik-baserad forskningsmetod där forskaren genom sin kropp och sitt egna deltagande kan hålla sig nära det som undersöktes. Som analysmetod användes sekventiell analys vilket innebar att analysen skedde direkt i forskningsstunden där forskarens instruktioner i växelspel med barnen ledde arbetet framåt. Övrig dokumentation skedde via loggboksanteckningar. Forskningsresultatet är analyserat med inspiration från några begrepp av Gilles Deleuze och Felix Guattaris immanensfilosofi. Även barns aktörskap var ett begrepp som genomgående var närvarande i studien. Resultatet visar att när barnen får möjlighet att vara kreativa i den danspedagogiska metoden Dansa en bok uttrycker sig barnen med variation både verbalt och kroppsligt. Genom improvisation och eget skapande synliggjordes inte bara barns utveckling i dans utan även barns tillägnande av språket och förståelse av boken. Den kreativa stunden ledde även till ett lustfyllt lärande. Ett ytterligare kunskapsbidrag i denna studie är att visa hur ett förändrat tänkande utifrån immanensfilosofi kan producera nya sätt för görande och lärande i danspraktiken. Dance Language Body Creativity Improvisation Creative Dance Dance Book Child Agency Expression A/R/Tography Rhizome Gilles Deleuze Felix Guattari dans språk kropp kreativitet improvisation dansa en bok barns aktörskap uttryck a/r/tografi rhizom Gilles Deleuze Felix Guattari Pedagogy Pedagogik Social Sciences Samhällsvetenskap
162	Of Opaque Bodies and Transparent Eyeballs / Democracy as Rhizomatic Panopticism in Paine's THE AGE OF REASON and Emerson's NATURE Boss, Aleksandra 08 May 2018 (has links) Die vorliegende Dissertation stellt eine Interpretation von Thomas Paines THE AGE OF REASON (1794) und Ralph Waldo Emersons NATURE (1836) als politiktheoretische Traktate vor, die normative Demokratiekonstrukte entwickeln. Diese Demokratiekonstrukte werden anhand ihrer Parameter vergleichend und historisierend gelesen. Die Annahme ist hierbei, dass sich die normativen Demokratieentwürfe beider Autoren mithilfe der Denkfigur des rhizomatischen Panoptizismus explizieren lassen. Die Dissertation leitet diese Denkfigur anhand von Texten des französischen Poststrukturalismus und auf Grundlage des soziologischen Ansatzes der Surveillance Studies her und erläutert seine Relevanz für das Verständnis und die Verhandlung von Demokratie in den Epochen der frühen Republik und des Antebellum in den USA. Ebenso findet eine Analyse der diskursiven Vermittlung dieser Denkfigur durch das religiöse Vokabular von Deismus, Unitarismus und Transzendentalismus in beiden Traktaten statt. Ein ausführliches close reading legt schließlich dar, wie einzelne Parameter eines rhizomatischen Panoptizismus in den Texten entwickelt, repräsentiert und diskutiert werden. / The present dissertation introduces an interpretation of Thomas Paine’s THE AGE OF REASON (1794) and Ralph Waldo Emerson’s NATURE (1836) as politico-theoretical tracts that develop normative constructions of democracy. At the core of the analysis lies a comparative and historicist reading of the parameters of these constructions. The thesis informing the analysis posits that both normative constructions of democracy can be made explicit with the aid of the concept of a rhizomatic panopticism. The dissertation develops this concept on the basis of French poststructuralist texts and with theoretical approaches from the sociological field of Surveillance Studies in mind, explaining its relevance for the understanding of democracy during the Early-Republic and Antebellum periods in the USA. Furthermore, the discursive mediation of the introduced concept through the religious vocabularies of Deism, Unitarianism, and Transcendentalism in both tracts receives attention. Finally, a close reading elucidates how the distinct parameters of a rhizomatic panopticism are developed, represented, and discussed in both texts. Demokratie Thomas Paine Ralph Waldo Emerson Rhizom Panoptizismus Panopticon Transzendentalismus Antebellum Frühe Republik Deismus Romantik Französische Revolution Poststrukturalismus Michel Foucault democracy Thomas Paine Ralph Waldo Emerson rhizome panopticism Transcendentalism Antebellum Early Republic Deism Romanticism French Revolution post-structuralism Michel Foucault 810 Amerikanische Literatur in Englisch HT 5055 HS 4765 ddc:810
163	Performative Resistance as Ecofeminist Praxis? Johnson, Benjamin D 05 1900 (has links) Erika Cudworth's Developing Ecofeminist Theory provides a helpful foundation for a non-essentialist, properly intersectional ecofeminist account of oppression, marginalization, and domination, but her rejection of what she refers to as "postmodernism" appears to be based on a misreading of Judith Butler. I attempt to provide a synthesis of Cudworth's framework with Butler, particularly through the use of Karen Barad's agential realism, in order to provide possibility for new alliances between ecofeminism and other anti-oppressive frameworks. I then examine what it might look like to do ecofeminist praxis, given the complex view of agency, ontology, and intersectionality rendered by such a synthesis. I draw from bicycling as an example from which to extrapolate what it means to resist oppression, and then draw from the Philosophy for Children movement to consider what such resistance might look like within the classroom. This dissertation thus attempts to move from theory to practice, recognizing that "the real world" is both always at hand and also subject to performative deconstruction. environmental philosophy environmental ethics ecofeminism feminism new materialism performativity agential realism postmodernism Judith Butler Erika Cudworth Karen Barad bell hooks bicycle rhizome radical permaculture praxis resistance oppression pedagogy p4c philosophy for children philosophy with children children undergraduate teaching education real material humility dialogue listening relationality indeterminacy certainty deconstruction intersectionality solidarity
164	SOUS LE SPECTRE DU PÈRE: POÉTIQUE ET POLITIQUE DE LA DÉPENDANCE ET DU SEVRAGE DANS LE ROMAN POSTCOLONIAL AFRICAIN SHAMBA, MBUMBURWANZE N 27 June 2011 (has links) This thesis analyzes the major theme of ‘postcolonial genealogy’ in portraying the African bending under the weight of colonial history in Le vieux nègre et la médaille, Une vie de boy of Ferdinand Oyono and Le Chercheur d’Afriques of Henri Lopes. Being a product of a colonial Genesis, the African character runs behind the colonizer’s mirror through his Civilizing Mission. René Girard’s ‘double bind’ theory explains how this cultural assimilation is, in Le vieux nègre et la médaille and Une vie de boy, a dead end because the colonizer needs a subordinate and not an equal. The cohabitation of a black housewife with the French Commander in Le Chercheur d’Afriques should be seen as simply an allegory of postcolonial Africa’s dependency on the West. The consequences of the feminization of the African continent are enormous in the post-colonial imaginary. While the colonizer had conquered Africa with his Herculean body, in Oyono’s novels, his Fall is obtained through the aesthetics of Bakhtinian ‘rabaissement’ which degrades his ‘grotesque body’ to that of the colonized. The colonizer and the colonized are neutralized and leveled in their perishable bodies, thus, making futile the Civilizing Mission that operated by ranking races. Power is never total. It is always imperfect, and can never destroy a subjectivity that resists it. In Oyono’s novels, the Fall of the colonial Father is also obtained through the inquisitive gaze that the colonized return back to the colonizer, and through their ‘subversive mimicry’ that parodies his codes. In Une vie de boy and Le Chercheur d’Afriques, the ‘son-Father’ relationship between the hero and the colonial Father, is also symbolic of the ‘Africa-West’ rapports. Living under the specter of the Father, the son has to negotiate his survival between weaning and parricide. The biological miscegenation in Le Chercheur d’Afriques is a metaphor of the ‘rhizome identity’ of the postcolonial African who renounces both the Fathers of Negritude and those of the Civilizing Mission. / Thesis (Ph.D, French) -- Queen's University, 2011-06-24 12:43:30.006
165	"Minds will grow perplexed": The Labyrinthine Short Fiction of Steven Millhauser Andrews, Chad Michael 25 February 2014 (has links) Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Steven Millhauser has been recognized for his abilities as both a novelist and a writer of short fiction. Yet, he has evaded definitive categorization because his fiction does not fit into any one category. Millhauser’s fiction has defied clean categorization specifically because of his regular oscillation between the modes of realism and fantasy. Much of Millhauser’s short fiction contains images of labyrinths: wandering narratives that appear to split off or come to a dead end, massive structures of branching, winding paths and complex mysteries that are as deep and impenetrable as the labyrinth itself. This project aims to specifically explore the presence of labyrinthine elements throughout Steven Millhauser’s short fiction. Millhauser’s labyrinths are either described spatially and/or suggested in his narrative form; they are, in other words, spatial and/or discursive. Millhauser’s spatial labyrinths (which I refer to as ‘architecture’ stories) involve the lengthy description of some immense or underground structure. The structures are fantastic in their size and often seem infinite in scale. These labyrinths are quite literal. Millhauser’s discursive labyrinths demonstrate the labyrinthine primarily through a forking, branching and repetitive narrative form. Millhauser’s use of the labyrinth is at once the same and different than preceding generations of short fiction. Postmodern short fiction in the 1960’s and 70’s used labyrinthine elements to draw the reader’s attention to the story’s textuality. Millhauser, too, writes in the experimental/fantastic mode, but to different ends. The devices of metafiction and realism are employed in his short fiction as agents of investigating and expressing two competing visions of reality. Using the ‘tricks’ and techniques of postmodern metafiction in tandem with realistic detail, Steven Millhauser’s labyrinthine fiction adjusts and reapplies the experimental short story to new ends: real-world applications and thematic expression. Steven Millhauser Labyrinth Maze Foucault Postmodern Short Fiction Short Story Architecture Realism Fabulism Daedalus Minotaur Heterotopia Metagram Rhizome Arcades Consumerism Desire Chaos Recursion Iteration John Barth Donald Batheleme Hermann Kern Penelope Doob Friedrich Nietzsche Jacques Attali Kristin Veel Gilles Deleuze Félix Guattari Jorge Luis Borges Franz Kafka Robert Coover Robert Rebein Symbolism in literature Short stories, American Fiction -- Technique Fiction -- Authorship Realism in literature Utopias in literature Semiotics and literature Foucault, Michel, 1926-1984 -- Analysis
166	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt
167	Les enjeux cognitifs et stylistiques de l'organisation hypertextuelle : le Lieu, Le Lien, Le Livre Ertzscheid, Olivier 27 September 2002 (has links) (PDF) L'enjeu de ce doctorat est de montrer comment la perception et les pratiques liées à la figure de l'hypertexte permettent d'entrevoir de profonds bouleversements dans notre rapport à l'écrit (document numérique, nouveaux genres littéraires, textualité renouvelée), à l'organisation de la connaissance, ainsi qu'à la manière dont s'agrègent, se constituent, se développent et se transforment les différents types de rapport au réel présents dans toute organisation sociale réticulée. L'analyse critique de ces transformations nous permet de préciser comment se met progressivement en place une nouvelle écologie cognitive, en quoi elle est rendue nécessaire, et quels sont les outils (typologie englobante des processus de liaison entre entités) et les pratiques sociales émergentes qui la fondent.<br /><br /> Dans notre premier chapitre, nous faisons d'abord un point sur les effets déjà mesurables de l'organisation hypertextuelle dans le rapport à l'écrit pour isoler les transformations cognitives occasionnées par ce nouveau support, pour isoler également la nouvelle organisation des structures traditionnelles de l'énonciation dans le processus de communication (rapports auteur-lecteur, agencements collectifs d'énonciation). Nous concluons par une typologie des nouveaux genres hypertextuels (liés notamment à l'utilisation de générateurs) et sur le statut littéraire de ces productions.<br /> Notre second chapitre aborde les aspects plus « théoriques » de l'organisation hypertextuelle au travers de l'étude systématique de ses procédés de liaison. Après un état de l'art de la question, nous définissons une typologie englobante des liens hypertextuels prenant en compte leurs aspects informatiques, les structures rhétoriques et formelles qui les sous-tendent et les différents types de rapport entre ces « entités-liens » autorisant à qualifier différentes organisations hypertextuelles. Sur tous ces points, les propositions formulées dans ce travail devront permettre d'améliorer les pratiques de navigation et de réduire certains effets liés (surcharge cognitive, désorientation).<br /> Notre troisième chapitre montre que ce que ces liens révèlent du fonctionnement de la pensée humaine (mode essentiellement associatif) est en train de changer la manière dont les systèmes et les organisations sociales se constituent et se développent, en mettant en place, de manière effective, des artefacts et de processus habituellement implicites et dont l'enjeu sera, pour le chercheur, d'accompagner le passage à l'explicite. Ce dernier chapitre s'appuie sur le dispositif expérimental FoRSIC et l'utilisation qu'il fait de différents types ontologiques, ce dernier étant caractéristique des ces nouveaux rapports au savoir que notre travail essaie de qualifier plus que de quantifier. Actes documentaires Ancres Arbres de connaissance Archive Archivistique Artefact Associationnisme Auteur Autopoïèse Autorité Bibliothèque Bibliothèque classique Bibliothèque électronique Bibliothèque virtuelle Browsing Cardinalité Cartographie Cognition (Cognition distribuée) Compétences Complexe Complexité Connexionnisme Coopération Couplage structurel Critique génétique Critique littéraire Cyberespace Cybertexte Désorientation Ecologie cognitive Ecran Ecriture Epistémologie Esthétique Ethnométhodologie Figures Forsic Fractal fractales Fragment (esthétique du) Générateur(s) de texte Génétique documentaire – Génotexte Genres littéraires Gestion des connaissances Herméneutique Hyperfiction Hyperimage Hypermédia Hypertexte Hypertextualité Image Ingénierie des connaissances Intégrité Intelligence collective Interaction Interface Intertextualité Invariant Lecteur Lecture Lexie Lien Liens adaptatifs Liens dynamiques Liens typés Lieu Littérarité Littérature Littérature assistée par ordinateur Littérature digitale Littérature générée par ordinateur Littérature informatique Livre Livre électronique Média Médiasphère Mémoire (Mémoire collective) Métadonnées Navigation (stratégies de) Nœuds Ontologies (types ontologiques) Organisation hypertextuelle Phénotexte Pragmatique de la connaissance Proxémie Recherche d'information Recherche documentaire Réingénierie documentaire Réseau Rhétorique Rhizome Scénarios d'usage Searching Sérendipidité Sérendipidité associative Sérendipidité structurelle Session Styles cognitifs Stylistique Surcharge cognitive Systèmes coopératifs Texte Textualité Topographie Topologie Transclusion Tropes Typologie Usages Versioning

Page generated in 0.041 seconds