Global ETD Search

1	Vad minns elever och varför? : Upplevelsens betydelse för minnet - analys av ett besök på Sörmlands museum ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. / What do students remember and why? : The impact of experiences on the memory - analysis of a visit at Sörmland’s museum from an outdoor education perspective. Koutny, Martin January 2005 (has links) <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet?</p><p>Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag… (2) Jag minns det för att…</p><p>Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt. Studien av elevernas minnen efter deltagande i programmen på Sörmlands museum visade att 70 procent av eleverna mindes aktiviteter de fått göra själva. 51 procent hade auditiva minnen och 40 procent hade visuella minnen. 37 procent av eleverna hade minnen som var kopplade till en specifik plats på Nyköpingshus.</p><p>Den orsak de flesta eleverna själva angav till att de kom ihåg dagen var att de hade positiva minnen, 75 % skrev att det var roligt. Många elever upplevde även programmen som spännande, intressanta och unika. Karaktären hos deltagarnas minnen liksom deras egna teorier om varför de minns det de minns stärker den utomhuspedagogiska forskningens syn på inlärning. Egna upplevelser, i synnerhet sådana som involverar många sinnen, rörelse och en plats som förstärker lärandet, ger eleverna något att associera faktakunskaper till. Studien har visat att de studerade programmen utgör en arena för spännande möten mellan samtid och dåtid. Elevernas omfattande och positiva minnen visar att Sörmlands museum lyckas väl med sin föresats att fungera som ett komplement till skolan.</p> Utomhuspedagogik museipedagogik minne kulturmiljöpedagogik platsens betydelse upplevelsebaserad lärande handlingsburen kunskap sinnlig upplevelse. Pedgogical work Pedagogiskt arbete
2	Naturutomhusmiljön som pedagogiskt klassrum : Möjlighet eller svårighet i grundskolans tidigare skolår? Olofsson, Miriam, Sjöstrand, Maria January 2008 (has links) <p>Syftet med detta examensarbete är att jämföra i vilken utsträckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende på elevernas åldrar i skolår 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svårigheter och hinder pedagoger ser med användandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna är. Utomhuspedagogik ingår i den pedagogiska debatten som en del i lärprocessen och innefattar många områden. Undersökningen fokuserar på naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturområden och platser i skolans närhet. Flera forskare pekar på möjligheter och svårigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön. Flertalet betonar den sinnliga upplevelsen för konkret lärande, där kopplingen mellan teori och praktik är tydlig. Den empiriska studien omfattar en kvantitativ och en kvalitativ metod, genom enkäter från fyra olika lärarlag och tre intervjuer med pedagoger undervisande i skolår 1-6. Resultatet visar att pedagogerna som ingick i undersökningen använder sig av naturutomhusmiljön som ett pedagogiskt klassrum, framförallt bland de tidigare skolåren 1-3, men förekomsten i skolår 4-6 var större än väntat. Pedagogerna i undersökningarna såg fördelar och möjligheter med användandet, bland annat den konkreta upplevelsen som kunskapsbefästare och kopplingen mellan teori och praktik. De svårigheter som framkom berörde praktiska hinder, men fördelarna överväger svårigheterna, och därför borde användandet av naturutomhusmiljö bland pedagoger vara större.</p> grundskolans tidigare år naturutomhusmiljön sinnlig erfarenhet upplevelse utomhuspedagogik utomhusundervisning SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP Education Pedagogik
3	Vad minns elever och varför? : Upplevelsens betydelse för minnet - analys av ett besök på Sörmlands museum ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. / What do students remember and why? : The impact of experiences on the memory - analysis of a visit at Sörmland’s museum from an outdoor education perspective. Koutny, Martin January 2005 (has links) Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet? Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag… (2) Jag minns det för att… Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt. Studien av elevernas minnen efter deltagande i programmen på Sörmlands museum visade att 70 procent av eleverna mindes aktiviteter de fått göra själva. 51 procent hade auditiva minnen och 40 procent hade visuella minnen. 37 procent av eleverna hade minnen som var kopplade till en specifik plats på Nyköpingshus. Den orsak de flesta eleverna själva angav till att de kom ihåg dagen var att de hade positiva minnen, 75 % skrev att det var roligt. Många elever upplevde även programmen som spännande, intressanta och unika. Karaktären hos deltagarnas minnen liksom deras egna teorier om varför de minns det de minns stärker den utomhuspedagogiska forskningens syn på inlärning. Egna upplevelser, i synnerhet sådana som involverar många sinnen, rörelse och en plats som förstärker lärandet, ger eleverna något att associera faktakunskaper till. Studien har visat att de studerade programmen utgör en arena för spännande möten mellan samtid och dåtid. Elevernas omfattande och positiva minnen visar att Sörmlands museum lyckas väl med sin föresats att fungera som ett komplement till skolan. Utomhuspedagogik museipedagogik minne kulturmiljöpedagogik platsens betydelse upplevelsebaserad lärande handlingsburen kunskap sinnlig upplevelse. Pedgogical work Pedagogiskt arbete
4	Naturutomhusmiljön som pedagogiskt klassrum : Möjlighet eller svårighet i grundskolans tidigare skolår? Olofsson, Miriam, Sjöstrand, Maria January 2008 (has links) Syftet med detta examensarbete är att jämföra i vilken utsträckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende på elevernas åldrar i skolår 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svårigheter och hinder pedagoger ser med användandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna är. Utomhuspedagogik ingår i den pedagogiska debatten som en del i lärprocessen och innefattar många områden. Undersökningen fokuserar på naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturområden och platser i skolans närhet. Flera forskare pekar på möjligheter och svårigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön. Flertalet betonar den sinnliga upplevelsen för konkret lärande, där kopplingen mellan teori och praktik är tydlig. Den empiriska studien omfattar en kvantitativ och en kvalitativ metod, genom enkäter från fyra olika lärarlag och tre intervjuer med pedagoger undervisande i skolår 1-6. Resultatet visar att pedagogerna som ingick i undersökningen använder sig av naturutomhusmiljön som ett pedagogiskt klassrum, framförallt bland de tidigare skolåren 1-3, men förekomsten i skolår 4-6 var större än väntat. Pedagogerna i undersökningarna såg fördelar och möjligheter med användandet, bland annat den konkreta upplevelsen som kunskapsbefästare och kopplingen mellan teori och praktik. De svårigheter som framkom berörde praktiska hinder, men fördelarna överväger svårigheterna, och därför borde användandet av naturutomhusmiljö bland pedagoger vara större. grundskolans tidigare år naturutomhusmiljön sinnlig erfarenhet upplevelse utomhuspedagogik utomhusundervisning SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP Education Pedagogik
5	Barns upplevelser av förskolegårdens olika zoner Christopher, Isaksson January 2020 (has links) Barns upplevelser av förskolegårdens zoner och det som utgör en zons upplevelsevärde är ett vagt utforskat område. Då läroplanen för förskolan bygger på barns intressen blir en inblick i barns perspektiv med fokus på deras upplevelser av förskolegården ett aktuellt forsknignsområde. För att kunna framställa ett resultat av barnens upplevelser inleds studien med ett analyserande arbete av förskolegården, dess zoner och vad barnen observeras göar under sin utevistelse. Efter den förberedande datainsamlingen görs ett flertal gruppintervjuer med barn från två förskolor på hur de upplever förskolegården och dess olika zoner. Det som framstod som mest utstående i studiens resultat var det faktum att en zon inte kan tillskrivas en fast definion med specifika upplevelsevärden, utan hur en zon upplevs är för barnen högst individuellt och påverkas ständigt av den affordans som är tillgänglig för ett barn vid en specifik tidpunkt. Ännu ett återkommande fenomen är att zoner vars designade ändamål ämnar sig åt en specifik typ av upplevelse många gånger för barnen används till något annat. Zoner vars lugn och sinnlighet anses vara av lugn karaktär kan av barnen nyttjas till fysisk lek av mer kaotisk natur. Barns upplevelser Barns perspektiv Affordans Sinnlig Vidlyftig Samvaro Fantasi Fenomenologi Förskolegårdens zoner Utomhusmiljö Risktagande lek Konstruerad och naturlig miljö. Learning Lärande
6	Musikframförandets magiska rum : Ett rum för handling tillsammans bortom vardaglig verklighet Björk, Harald January 2019 (has links) By using the scientific essay and modern hermeneutic understanding as method the essay Musical performance, a space of magic examines the mental and physical room for musical performance. The focus is, as the title reveals, the sense of a higher state of interconnection which can occur between the performing artist and audience. The essay examines the musical performance as a collective act; seeing both the performer and the audience's as maneuvering actors in the room. The performance is understood as an act together. The theoretical reflection of this scientific essay is largely based on the concept of play defined by Johan Huizinga. For an understanding of knowledge in action, practical knowledge, the essay investigate the concept of fronesis defined by Aristotle. For an understanding of collective knowledge about sensory experience, the essay search understanding in Jonna Bornemark's thoughts on a concept of judgment understood as a framework for quality built from within a practice by its actors. The essay also discusses John Dewey's thoughts on the creative process and collects experience from literature on improvisational music. The essay contributes from a hermeneutic understanding with an experience based reflection and offer the reader a ground for continued scientific reflection on professional knowledge in music performance. / Musikframförandets magiska rum – Ett rum för handling tillsammans bortom vardaglig verklighet är en vetenskaplig essä vilken undersöker rummet kring det musikaliska framförandet. Fokus är som titeln avslöjar den känsla av högre sammanlänkning bortom verklighet vilken kan infinna sig i mötet mellan utövare och publik. Essäns syfte är att undersöka handlingsutrymmet i detta mentala mötesrum utifrån skeenden i fysiska rum för framförande. Uppsatsen undersöker scenframförandet som en kollektiv, kreativ handling innefattande både den utövande artistens handlande och publikens handlande i rummet. Utifrån denna position förstås framförandet som ett handlande tillsammans. Essäns teoretiska reflektion utgår till stor del från begreppet lek definierat av Johan Huizinga. För förståelse av kunskap i handling, praktisk kunskap går uppsatsen till Aristoteles och hans begrepp fronesis, praktisk klokhet. För förståelse av kollektiva tankar om sinnlig erfarenhet undersöker essän sin gestaltning utifrån Jonna Bornemarks tankar om ett omdömesbegrepp förstått som ett ramverk för förståelse av kvalitet byggt inifrån en praktik. Essän diskuterar även John Deweys tankar om den kreativa processen som ett parallellt görande och genomgående samt hämtar erfarenhetsstoff ur litteratur om improvisationsmusik. Essäns metod är dels den vetenskapliga essän som skrivform i sig. Ett dialektiska pendlande mellan erfarenhetsbaserat och teoretiskt understött reflekterande. Reflektionen utgår i grunden från modern hermeneutisk filosofi och dess syn på förståelse som sammansmältningar av förståelsehorisonter vilket sker genom framläggning och främmandegörande av tidigare förståelse. Essän bidrar ur hermeneutisk förståelse med sin framläggning som en möjlig främmandegörare av förståelse och avser att bidra med en erfarenhetsreflektion i fortsatt vetenskaplig reflektion kring yrkeskunskap inom musikframförande. Musical performance listening act play creativity phronesis practical knowledge sensory experience Musikframförande artisteri lek kvalitet kreativitet fronesis kollektiv fronesis praktisk kunskap sinnlig erfarenhet Philosophy Filosofi
7	Bindandets betydelse för det kreativa sammanhanget : En studie av musikutgivning Björk, Harald January 2021 (has links) A specific account of bonding in creative circumstances – a study of releasing music is a scientific essay which examines the relationship between will, context and creativity in the process of releasing music. The focus for the examination is the process of finalizing musical works in a release format. This passage in the publishing process is understood as a collective creative management consisting of the publishing artist, the record company and their intended target group of users. An act of work by many where different ideas and values meet and are measured towards the actual realization of the release. The purpose of releasing music is understood as reaching a target group of users. The method to optimize the musical works and use other creative modalities to optimize the publishing of the release as a whole for a maximization of possible bonds to targeted users. The process of contextual optimization is understood as an event of both conditionality and construction of room for maneuver. The process can either redeem or inhibit creativity depending on how relationships are constructed in the processes. The creative outcome of a publishing process is seen as dependent on how the connection of different bonds between artist and record company is constructed through a recognition of purpose and goal for a release, the participants’ experience of room for maneuver and care and respect for other participants’ room for maneuver. The theoretical reflection is based on Giordano Bruno's concepts of bonds and binding. The essay examines in a hermeneutical manner Brunos account of binding as a concept for understanding action as sprung from a collective faculty of different wills. Bruno's theory of how action is led by bonds between people and his understanding of emotions as a genus of knowledge is tested as a theory in understanding practical knowledge. The essay intends to contribute with an experience-based reflection to continued scientific research on professional knowledge in creativity and music publishing. / Bindandets betydelse för det kreativa sammanhanget – en studie av musikutgivning är en vetenskaplig essä vilken undersöker relationen mellan vilja, sammanhang och kreativitet i musikaliska utgivningsprocesser. Utgångspunkten är det formatarbete som äger rum i utgivningsprocesser, när idéer kring en utgivnings värden möts och måttas mot en realisering. Syftet med en utgivning förstås som att nå en målgrupp. I formatarbetet anpassas och paketeras en artists verk därför för ett optimalt potentiellt bindande utgivningsformat. Utgivningsprocessen förstås som ett skeende där framförda tankar och handlingar av de i konstnärlig ledning resulterar i en slutgiltig utgivning. Ett skeende av både villkorande och konstruerande av handlingsutrymme. I arbetet mot detta slutgiltiga format kan kreativitet både förlösas och hämmas beroende av hur relationer är konstruerade och konstrueras i processen. Uppsatsen undersöker därmed utgivningsprocessen som en kollektiv, kreativ handling av den utgivande artisten, skivbolaget och deras tänkta målgrupp av brukare. Utifrån denna position förstås sammanhanget för en utgivning konstruerat av olika relativa band av mening byggda av känslor för verken, upplevd förståelse för verk och deltagarnas viljor med verkens utgivning. Uppsatsen skriver fram en förståelse för hur en utgivningsprocess utfall är avhängigt hur sammanhang av olika band mellan artist och skivbolag är konstruerat och konstrueras genom ett inkännande av syfte och mål, upplevt eget handlingsutrymme samt omsorg och respekt för den andres handlingsutrymme. Essäns teoretiska reflektion utgår till stor del från Giordano Brunos begrepp band och bindande. Band och bindande testas som ett koncept för att förstå handling som sprungen ur en kollektiv tankepraktik av olika viljor. För vidgad förståelse av kunskap i handling, praktisk kunskap testas Brunos teori om hur handling leds av band mellan människor och kännande som en kunskapspraktik. Bruno beskriver känsla som en praktisk form av kunskap. En praktisk kunskap vilken påverkar hur vi tillsammans med andra och i olika skeenden gradvis leder och leds i och till handling. Essäns metod är delvis den vetenskapliga essän som skrivform i sig. Ett dialektiskt pendlande mellan erfarenhetsbaserat och teoretiskt understött reflekterande. Reflektionen utgår i grunden från modern hermeneutisk filosofi och dess syn på förståelse som sammansmältningar av förståelsehorisonter vilket sker genom framläggning och främmandegörande av tidigare förståelse. Skrivande, läsning och teoretisk analys har i uppsatsarbetet använts för att främmandegöra den förförståelse kring exempelvis kreativitet som skrivits fram i subjektivt gestaltade skeenden och i den tidigare forskning uppsatsen utgår från. Essän avser att bidra med en erfarenhetsbaserad reflektion till fortsatt vetenskaplig forskning kring yrkeskunskap inom kreativitet och musikutgivning. music publishing creativity art will context bonding collective fronesis practical knowledge sensory experience musikutgivning kreativitet konstnärligt skapande vilja sammanhang bindande kollektiv fronesis praktisk kunskap sinnlig erfarenhet Philosophy Filosofi Music Musik
8	Takmåleri och perception – Att spåra möten mellan sinnesförnimmelser och takmåleriets konstitution Dallyn, Yana January 2023 (has links) This study investigates the perceptual effect of ceiling painting on the viewer in relation to spatiality. Three case studies have been conducted of ceiling paintings by Johan Sylvius from 1690, Karl XI's gallery at Drottningholm Palace; Karl Axel Pehrson Transfigurata from 1978, at Thielska Gallery; and by Malin Gabriella Nordin from 2021, at the restaurant Ricordi, all in Stockholm Sweden. The objects represent ceiling paintings with different mediums, pictorial expressions, and motifs. This study presents how ceiling painting's formal and aesthetic structures and mechanisms activate the viewer's perception and performative action. Together with the room, these elements shape the viewer's overall experience of the ceiling painting and the spaciousness. The perceptual influence takes place in interaction with the individual's subjective psychological make up, which filters the mentally and physically perceived information. This means that each individual's experience is characterized by subjective perceptions: the same colour, expression or form can generate different impressions in different individuals – depending on the individual's previous experience with similar elements. The aim is not to find a common experience, but to track which elements and how they activate the viewer. These elements are the ceiling painting's internal and external factors, which activate the senses and shapes the viewer's movements in the room. Sensations together with the viewer's choreography create an overall experience within the viewer. The thesis in the essay postulates that these structures and mechanisms are conditioned in the ceiling painting's particular placement in the inner ceiling of the room, its materiality and spatial relationship. The perceptual impact is the initial awareness of the art, before the intellectual, ceiling painting is not sought to be interpreted but to be experienced. Most of the research in the visual arts and especially on ceiling painting is devoted primarily to narratology, the narrative content. The purpose of the essay is therefore to highlight ceiling painting as an art form and shed light on its perceptual impact on the viewer and the spatiality, as an introductory part to the subsequent intellectual interpretations. This pre-narratological stage conveys both the sensuous potential of the ceiling painting itself, and knowledge that can contribute with extensions of the narratological content. Ceiling painting perception sensual experience narratology performative action spatiality pre-narratology Johan Sylvius Karl Axel Pehrson Malin Gabriella Nordin Drottningholms slott Thielska galleriet restaurang Ricordi Takmåleri takmålning perception sinnlig upplevelse narratologi performativ verkan rumslighet prenarratologiskt stadie Johan Sylvius Karl Axel Pehrson Malin Gabriella Nordin Drottningholms slott Thielska galleriet restaurang Ricordi Visual Arts Bildkonst Art History Konstvetenskap
9	Rytmen bor i mina steg : En rytmanalytisk studie om kropp, stad och kunskap / The rhythm lives in my steps : A rhythm-analytical study of body, city and knowledge Johansson, Sara January 2013 (has links) This thesis brings together a fascination with the city and a keen interest in the knowledge process. The point of departure is the bodily, sensory and emotional experience. That the author uses her own perceptions and experiences and is preoccupied with her own knowledge process means that she writes herself into an autoethnographic context. She also experiments with the writing and allows it to take on a more literary form as she writes about her own sensory impressions and feelings. The term rhythmanalysis is employed as a way of assessing, exploring, interpreting and understanding the world that embraces the embodied experience. Human beings are embodied beings, a claim we can make by referring to our own experiences as well as how we perceive, communicate and interact. The study delves into two aspects of rhythmanalysis, first as a way of describing the knowledge process as rhythm-analytical, which implies that bodily experiences are equally important as intellectual ones, and secondly as a way of talking about the city as polyrhythmic. It follows upon the latter that embodied rhythmanalysis of the city is possible. The rhythmanalysis may ultimately be seen as a project aimed at overthrowing the Cartesian dualism between body and mind. That we are embodied has a methodological consequence that is as simple as it is essential: the scholar exists in the world she studies. The researcher is not a neutral observer. She is a co-creator. She is a body, placed in time, space and history. She is situated, which means that her knowledge is also situated. Thus, the rhythmanalysis encompasses the body, the senses and feelings, and can be described with one key word: movement. It finds support in theories that acknowledge the fluid, the becoming, the situated, the performative, the relational, the dynamic, the material. It seeks methods that experiment, that focus on practices rather than discourses, that are preoccupied with a movable world rather than a static one. rhythmanalysis rhythm methodology method knowledge process movement city walking body mind embodiment Cartesian dualism affect emotion feeling senses touch sensory ethnography non-representational theory phenomenology new materialism/material feminism situated knowledge autoethnography memory rytmanalys rytm metodologi metod kunskap rörelse stad promenad kropp medvetande förkroppsligande cartesiansk dualism affekt emotion känsla sinnen känsel sinnlig/sensorisk etnografi icke-representationell teori fenomenologi ny materialism/materiell feminism situerad kunskap autoetnografi minne
10	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Search results